Den crassa verkligheten i Östergyllens åar, nu vet vi mer om de tjockskaliga

Written by Ivan on . Posted in Studier

Storan

Årets provtagning har nu slutförts inför åtgärderna nästa år. Det har varit noggranna hydromorf mätningar med latta och laser vilket var nytt för mig. Så förstås själva musselinventeringen och elfiske.

I Kisaån var det god förekomst uppströms åtgärdsområdet med 11,5 stormusslor per kvadratmeter (mest spetsig målarmussla). Minsta U. crassus var 39 mm. I åtgärdsområdet inventerades fem lokaler och endast fem tjockskaliga målarmusslor (minsta var 66 mm) och en spetsig målarmussla påträffades. Nedströms åtgärdsområdet hittades bara en mussla. Elfisket gav mest öring 25, ål 5, lake 1 och signalkräfta 4. Ån är kraftigt rensad i åtgärdsområdet så åtgärder är välbehövliga. Efterforskningar hos hembygdsföreningar m.fl. visar att bäcken har använts för flottning i början av 1900-talet. De kraftiga rensningarna som har genomförts då är förmodligen huvudorsaken till bristen på musslor i åtgärdsområdet.

 

I Kapellån fanns det betydligt fler U. crassus . Mesta lokalen hyste 126 ex. och minsta ex. var 30 mm. Vi bedömer musselläget som hyfsat med stor restaureringspotential. Elfisket visade klar dominans av stensimpa 266, följt av mört 33, gädda 6 och signalkräfta 9. I Storån var det färre crassus (1 – 10 ex. på lokalerna), men minsta var bara 20 mm. Elfisket visade dominans av öring 42, följt av mört 17, abborre 1, lake 1 och signalkräfta 1. Restaureringspotentialen är stor men det är inte därför den heter Storån tror vi. Nu placerar vi ut tryckloggers i åarna för att få kläm på vattenföringen.

//GERZA

Tags: , ,

Trackback from your site.

Leave a comment

Fyll i siffran som saknas först *

Samarbetspartners & Finansiärer