Posts Tagged ‘restaurering’

Resan mot ett friskare Östersjön pågår i Fyledalen med Målarmusslans hjälp

Written by Ivan on . Posted in Fyleån, Kommunikation

Zandhammaren
Sandhammaren, den första advent 2013

 I mörka tider då larmen om olika miljökatastrofer avlöser varandra känns behovet stort att visa på goda exempel som kan inge hopp och lite framtidstro. Efter flera års planeringsarbete inleddes under 2012 ett av Sveriges största vattenvårdsprojekt ”Målarmusslans återkomst” med fysisk bäring i bla Fyledalen. Syftet med projektet är förbättrad vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald i tolv kustmynnande vattendrag och i Östersjön på sikt.

Som boende i Löderup, och nästgårds till Sveriges vackraste kust vid Hagastad/Sandhammaren, är det ibland svårt att tro att denna del av Östersjön hör till vår planets mest förorenada och överexploaterade hav. Havet speglar en paradoxal situation, – på ytan vacker, men under densamma cirkulerar höga halter av giftiga ämnen, förekomst av främmande och skadliga arter; syrebrist på grund av övergödning och som resultat ett rubbat ekosystem med bla fiskflykt som följd. Hanöbukten är ett lokalt exempel som illustrerar konsekvenser ett kollapsat kustekosystem. Utöver otjänligt vatten och förluster i biologisk mångfald förlorar vi som bor på Österlen viktiga ekosystemtjänster, dvs försörjningsgrunder som havet genererar, i tjänster (tex turism) och varor (tex matfisk). Ett av Österlens signum, det kustnära fisket, håller på att utraderas.

Ekosystemkollapsen i Hanöbukten är fullt logisk betraktat i ljuset av Östersjöländernas oändliga oförmåga till politisk samsyn om vikten av kraftfulla åtgärder nödvändiga för dämpa negativa miljöstörningar, på land och till havs. Miljöstörningarna i Östersjön tillskrivs primärt landbaserade processer och accelererande klimatförändringar. Effekterna av en okontrollerad spridning av giftiga ämnen, otillräckliga avloppsreningsverk, ett läckande jord- och skogsbruk samt vattendragsreglering bidrar till storskaliga och komplicerade miljöproblem till havs som endast kan lösas genom konkreta åtgärder och genomgripande attitydförändring hos politiker, beslutsfattare, markägare och allmänhet.

Om vi undantar fiskets och sjöfartens direkta påverkan, så är det på land, och i våra kustmynnande vattendrag som kostnadseffektiva åtgärder kan genomföras. Principen är att åtgärda källan (på land) snarare än symptomen (till havs). Åtgärdernas karaktär styrs förstås av den störning som ska angripas, men generellt gäller för vattendrag med hög näringsämnesbelastning (som ofta är fallet i jordbruksområden) att försöka återskapa en mer naturlig hydromorfologi (vattendragets fysiska karaktär) i kombination med att minimera läckage av näringsämnen från åkermark. Genom att återställa vattendragen till mer naturlika förhållande med skyddszoner och våtmarker skapas förutsättningar för en effektivare reningsverkan i vattendraget och en minskad transport av näringsämnen till havs. Utöver en förbättrad vattenkvalitet återskapas livsmiljöer och förutsättningar för en ökad biologisk mångfald.

Fyledalen och målarmusslans återkomst

Under 2013 har omfattande vattenvårdande åtgärder genomförts i delar av Fyledalen. Den tidigare rätade ån har grävts om på en sträcka av ca tre km; dess lopp har blivit längre genom meandrings-arbeten, tidigare kulverterade biflöden har öppnats upp, och olika typer av våtmarker och kärr har återställts.

meandring on going in Fylan

”Actions speak louder than words but not nearly as often”,   Mark Twain

Parallellt med åtgärdsarbetet har under året även Europas mest hotade sötvattenmussla, den tjockskaliga målarmusslan, återintroducerats i Fyleån. Skalfynd visar att arten har förekommit historiskt i Fyleån, men också i andra delar av Nybroån. Dess försvinnande under 1900-talet kan sannolikt tillskrivas försämringar i vattenkvalitet, samt att lämpliga livsmiljöer försvunnit på grund av bla dikningsverksamheter. Okunskap om den tjockskaliga målarmusslans livcykel har också bidragit till att skyddet av arten varit svagt. Genom projektets försorg har dock kunskapsläget väsentligt förbättrats. I dag vet vi genom kartläggning och DNA-teknik att musslan parasiterar på fiskarterna, elritsa (Phoxinus phoxinus) och stensimpa (Cottus gobio) under sitt ungstadie. I avsaknad av dessa fiskarter är det inte möjligt för musslan att föryngra sig. Vår målsättning är att kommande års utsättningar ska generera livskraftiga bestånd, och att dessa på sikt även ska tjänstgöra som små reningsverk. En vuxen mussla kan filtrera upp till 40 liter åvatten per dygn och har därmed potential att fastlägga och lagra näringsämnen som annars skulle transporteras ut till havs.

Många bäckar små…

Projektet i Fyledalen demonstrerar att det är fullt möjligt att på förhållandevis kort tid genomföra omfattande miljöinvesteringar med positiv effekt på vattenkvalitet, livsmiljöer och biologisk mångfald. Projektet kommer att följas upp under efterföljande år i syfte att värdera åtgärdseffekterna detaljerat, men redan nu konstateras via preliminära resultat från en pilotstudie att de ekonomiska investeringarna på ca åtta miljoner kronor som åtgärderna kostat kommer att betala sig på bara sex år om de samlade miljönyttorna (vattenrening, biologisk mångfald, fiskproduktion och rekreationsvärde) värderas i kronor.

Future generations

Rent vatten och friska hav för kommande generationer

Projektet i Fyledalen visar att vi genom samarbete mellan markägare, myndigheter och forskarvärlden kan förbättra miljöförhållanden och återskapa viktiga ekosystem på land och i vatten genom att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer. Vår strävan är att arbetet i Fyledalen ska inspirera till fler projekt och förhoppningen är att många följer med på resan mot en bättre miljö, ett friskare hav och en levande kust.

 

Ivan Olsson

 

Utrivning av ett av Bräkneåns vandringshinder – Lindefors

Written by therese asp on . Posted in Bräkneån, Projektområden

Genom LIFE-projektet Målarmusslans återkomst genomfördes i början av september en mindre åtgärd för att säkerställa fri vandring av limniska organismer förbi Lindfors i Bräkneån. På platsen finns en gammal kvarn/såg med tillhörande fundament från en tidigare damm med tre utskov. Anläggningen uppfördes 1907 och var i drift som såg fram till slutet av 1960-talet. Dammen saknar tillstånd (det finns ingen vattendom) och ingen verksamhet sker vid anläggningen men den har fram till hösten ändå utgjort ett vandringshinder för fisk, särskilt vid låga flöden i ån. I det mittersta utskovet fanns en mindre fördämning bestående av brädor som upprätthöll en viss vattennivå uppströms dammen, även om vatten sipprade ut mellan brädorna.

Genom att brädorna togs bort tryggas vandringen förbi anläggningen och inga ytterliga åtgärder behövs i nuläget. Efter åtgärden är bedömningen att den gamla dammen inte längre utgör något vandringhinder för fisk och vi har därigenom genom Målarmusslans återkomst kommit ett litet steg närmare fria vandringsvägar och ”God ekologisk status” i Bräkneån.

 

Samarbetspartners & Finansiärer